Ett steg framåt och två tillbaks

I bland känns det som om man led av personlighetsklyvning. En som är framåt, driven, påhittig och energisk (A) och den andra som är trött, orkeslös, glömsk, lat och utan drivkraft alls (B).

Just som A varit framme som en virvelvind och börjat få saker gjorda så dyker B upp, skakar på huvudet åt A och sätter sig med armarna i kors och suckar ljudligt, tjurar sig till kommandot och ställer sig på bromsen. A låter B hållas ett tag - (det blir sånt tjafs annars), funderar på roligare saker, kanske tar en power-nap - vad vet jag. Men så dyker något upp. Det kan vara ett ord, en uppgift, vad som - och som genom ett trollslag är A åter boss och tar tag i saker med lust och energi.

Jag hoppas så att A är mitt verkliga jag och att B bara är ett resultat av höga pollenhalter, understimulans och saknad av mannen....