Borlänge nästa

Okej, jag kanske inte gav Borlänge en ärlig chans när jag var där sist - bitvis för att den förbannade staden gjort mig till särbo - men också för att de flesta städer inte är så charmiga i regn, blåst och mörker. Så nu är det strax dags igen...att ge Borlänge en ny chans - Dalarna en tillfällighet att visa upp sig i vårsolens glans. Jag har inte särskilt höga förväntningar så jag kan ju knappast bli besviken...eller...?

Jag tycker inte om särbo-Jenny

Visst, särbo-Jenny har absolut sina bra sidor. Hon jobbar mycket och är aldrig sen på att ställa upp på extrapass och sena inhopp (=drar in stålars), sen kan hon vara väldgt social och påhittig. Men jag tycker ändå inte om henne.

Särbo-Jenny är labil, tjurig som få, gnällig, tjatig, och mästare på att ge dåligt samvete. Hon kan gå från kärleksfull, till sinnessjukt misstänksam, till total likgiltighet på bara några minuter, och sen tillbaka igen - det är ett av hennes många party-trick.

Hennes känsloliv är som en skenande berg o dalbana. Lycklig som få och sedan självömnkande och ynklig. Ensam och ledsen - för att sedan vara lyckligt oberoende.

Hur någon kan vilja ha en relation med särbo-Jenny kan jag inte förstå...jag skulle vara jävligt tveksam... Kanske är det för att särbo-Jennys tvilling själ; sambo-Jenny är så underbar att det väger upp...jag hoppas på det.

För jag vill inte vara särbo-Jenny mer. Jag tycker inte om henne. Jag vill vara den snälla, glada, stabila sambo-Jenny.

Nu håller hon sig dock ganska lugn. Lyckligt oberoende. Men jag tycker ändå inte om henne...