Malmö i mitt hjärta..

Trots det gråa och aningen trista vädret som slgit sig ner i Malmö på lördagen så kunde inte ens det förstöra den bubblande upprymda känslan av lycka som forsande fram i kroppen när jag satte ner mina gympaskorsbelagda fötter på skånska mark igen. Åter i Malmö...

Denna stad som från ingenstanns gick direkt upp till en topp tre placering på mina favouritplatser i världen. Det är något med Malmö som gör det svårt att inte älska denna komplexa och kompletta stad...enda minuset är väl att den ligger så långt från Umeå..

Att den sedan inhyser flera underbara vänner gör knappast saken sämre. Därför var det med tungt hjärta som jag i morse lämnade ett soligt och vårigt Malmö... Att komma hem till et gråmulet och kyligt Umeå och en tom lägnehet var knappast något att se fram emot..nä hellre att jag flanerat längst strande i Lomma med min underbara vän Jennnie och njutit lite till av den skånska landskapet. Men man kan inte få allt här i livet och kanske är det så att man uppskattar de stunder man får så mycket bättre när man verkligen får längta efter dem. Nästa att se fram emot är en lång vistelse i Borlänge...det trodde jag väl aldrig att jag skulle säga..men det är ju inte just Borlänge i sig som jag ser fram emot...

Nu är det gjort...

07:25 i morse invigdes mina nya joggingskor..

5 minuter löpning - 5 minuter gång - 5 minuter löning = otroligt förståndigt.... måste lura igång kroppen

2:21..... ont i benhinnan på höger ben
3:05.... fan va konstigt jag springer...eller...? Oj yrsel av för mycket fotfokuserande
3:15... sluta tänk nu för fan o spring istället
4:30..... jävligt ont i benhinnan på höger ben
4:55.... 5 sekunder..håll ut i fem jävla sekunder
5:01...pust...gång...förutom onödigt mycket fokuserade på fotisättning...inte ont nånstannns...direkt..
7:42... okej...inga smärtor...gå verkar jag ju kunna göra i alla fall...man är inte helt slut som artist alltså...
9:40... ååååå..... att man kan va så här kasst tränad...vill inte springa...20 sekunder kvar..suck...jag är kanske inte byggd för och springa..
10:30... ont i yttrefotknölen på vänster fot
13:42... jävligt ont strax nedanför höger knäskål
15:00... äntligen..över...

Det är verkligen en kamp att springa....kroppen verkar jäkligt osugen..men skam den som ger sig! :D

Huvudet dunkar....

Ryggen värken... Ögonen känns tyngre än på länge och kaffet tycks inte ha någon som helst effekt..inte ens psykisk... Jag är helt enkelt helt och hållet slut. Trött. Färdig. Tur att det bara krävs en enda arbetsdag till (efter denna maraton dag) så får jag sätta mig på planet och flyga söder ut. Även om helgen inte direkt kommer att bjuda på sovande och slappande så kommer den att bjuda på underbara människor och en stad jag saknat, och det funkar bättre en vilket högkoncentrerat kaffe som helst på orken och humöret!

Så bara hålla ut...bara 2 ½ timme kvar på denna nerver-ending arbetsdag..sen är det fredag...Äntligen fredag...

Malumeu - here I come

Nu är det nedräkning..bara fyra ynka dagar kvar tills jag får sätta ner fötterna i den skånska myllan igen...den skånska snötäckta myllan... Hade så klart hoppats på snöfritt och x-antal plusgrader. Men man kan inte få allt och det är tur att man får åter se sina underbara vänner - de höjer temperaturen med minst 25 grader - minst alltså.

Men som alltid så kommer det att kännas som om tiden inte riktigt räcker till att göra allt och träffa alla. Då är det tur att man kan samla flera av dem på samma ställe. Men mest av allt så ser jag fram emot att frå träffa min Jennie - min underbara fantastiska Jennie - bara tanken på att snart få ses gör mig sprudlande glad! Det blir ju inte allt för ofta när 120 mil av svensk natur skiljer oss åt numera... men då får man vara glad för de stunder man får!

Så nu försöker jag med alla medel att få tiden att gå här på jobbet så att fredagen ska komma lite, lite närmare...

Om tiden bara kunde gå lite fortare...

Då skulle jag få komma hem från jobbet.
Komma hem till min sambo (som äntligen åter är hemma).
Vila min ömmande rygg.
Äta en hemlagad middag.
I det bästa sällskap jag skulle kunna tänka mig.

Om bara tiden kunde gå lite fortare....

Iakttagelser en onsdag eftermiddag

Ibland är det faktiskt bättre att vara sen... Istället för att i hög hastighet, lite, nu var jag snäll, rätt så vårdslöst stressa fram en tons-tung buss fullpackad med lite lätt nervösa passagerare...jag tror samtliga gärna hade varit lite mer sen...

Ibland räcker det med så lite för att all trötthet, alla värkande muskler och den ömmande ryggen ska vara ett minne blott. Att ha skänkt någon annan glädje - kan det finnas något bättre?! I think not...

Tänk vilken dragningskraft våra lurviga, söta fyrfota vänner har på oss...till och med i busskuren en kall onsdagkväll - kan förena de mest olika människorna...

Nu ska kroppen vila och snart, snart njuta av några dagars välbehövlig ledighet!

5-års jubileum eller Hela havet stormar

I helgen så firar vi 5-års jubileum på jobbet. 5 år, under fem år har detta varit mitt andra hem – förutom semester på ett år till Malmö så klart. Skrattat, svurit, förbannat och lovordat. Ytterlägen och allt däremellan. Men det är väl så det ska vara.

Så i helgen då smäller det, 5-års jubileum. Fredagen blir lite lugnare med fokus på våra medlemmar och sen…på lördag….. Öppet Hus (läs: KAOS) gratis inträde och ALLA åldrar…. = Hela havet stormar… Ska göra mitt bästa för att hålla mig borta, men ett Happingpass i cykelsalen ska i alla fall köras och sen….fly fältet.

Dessutom så fyller min underbara vän Åsa 30 på lördagen och ska man orka med den festen också (känner mig ju fortfarande sliten från i lördags..) så då måste det sparas på krafterna.

Helt sjuk hur långt det här företaget har kommit på bara fem år….och visst är det grymt att ha fått ha varit med från början, innan vi ens hade fått flyttat in i huset, innan vi datorerna var installerade och allt skrevs på lisor, när vi fortfarande var så nya och naiva att vi övertalades att göra en modevisning i tränings- och badkläder…allvarligt…va FAN tänkte vi…tur att det inte finns dokumenterat….

Så nu väntar jag bara på att lite inspiration ska infinna sig så att jag och Johan kan vara lite effektiva vid planeringen av lördagens pass..sen ska det inhandlas militär-outfit…det heter ju inte Bootcamp för inget…..