Ego, Oscars och bristen på sömn..

Var på besök i Sundsvall förra helgen och vad som i teorin verkade vara en perfekt planerad helg gav sömnbrist en helt ny innebörd...Är ju av naturen ingen morgonmänniska, vilket borde leda till att man är en nattuggla istället, fast sorligt nog så är jag helt enkelt en sån som tycker om att sova - när spelar inte så stor roll, huvudsaken man får sova länge....

..nåja..Tillbaka till huvudspåret. Ingen morgonmänniska, och denna specifika fredagsmorgon var jag tröttare än vanligt då jag var tvungen att vara på jobbet tiiiidigt..gäsp...det är märkligt att jag ens fungerar före nio... Nåväl efter en avslutad arbetsdag..ja ja inte en åtta timmars arbetsdag kanske men ändå, så väntade 4 timmars kuskande i buss för att komma fram till Timrå vid middagstid. Det där med buss är ju inte en adrenalinkick direkt... Så lagom mör var man så framme. Tur att man genast piggnade till av att träffa Jennie igen..som jag har saknat henne!

Efter en trevlig middag och ett kärt återseende så blev kvällen lugn med skvaller och tv-tittande. Så till den perfekta planen. Av olika skäl, som jag inte ska gå in på här, hade det känts som en alldeles lysande idé att passa på att träna på lördagsmorgonen på Ego inne i Sundsvall, och då är det ju klart man ska gå på pass kl 09.30..jajemen. Problemet var endast att just så där på lördagsmorgonen var inte kollektivtrafiken den bästa vilket resulterade i att väckaren ställdes på 07.15....PÅ EN LÖRDAG!! Oj oj..

Nåväl..glada i hågen..ha ha..nä..fel av mig..halvt sovandes traskades det i väg till bussen, huttrandes och smått ångerfulla att vi gett oss in på detta. Bussfärd och sightseeing av Timrå, en kopp kaffe hos Jennies bror och sen var det alltså dags..täna...hm...hur var det nu..? Man ska gärna träna när man är förkyld, man mår så bra då..eller..var det tvärtom...? Men tränades gjordes det och efteråt kände man sig ett kort tag ganska pigg och alert. Detta utnyttjades självfallet till shopping - vad annars! Metropolen Sundsvall har ju massor att erbjuda...just ja..köp-stopp ram till New York resan..hm...ja..jo men bara en sak kanske..alternativt två..för att den första inte ska känna sig så ensam..

Sen nalkades kvällen och vad annat än att göra stan osäker... Till skillnad från min hemstad så är Sundsvallsborna mer världsvana och är därför betrodda med att hålla uteställen öppna till 03.00. Och som gäst kan man ju inte gå hem innan dess?! Nej då..Så man trillar hem vid halv sex tiden..suckar lite och inser att man får sova 2 timmar tills det är dags att kliva upp och sätta sig på bussen hem igen..nåja somnar gör man...och vaknar konstigt nog...

Kombinationen sömbrist, alkhol och bussfärd var inte särskilt lyckad och fyra timmar kändes som en evighet...inte i någon positiv bemärkelse...värkande rygg och allmänt illamånde (som jag dock i sten hävdar bara hade med sömnbristen att göra..) anländer jag hemma igen..för att (som den goda flickvän jag är) raskt ta mig till mannens innebandy match - som så här i efterhand måste erkännas var en fröjd att se, trots sömnbristen.. Sen bortlovad på middag på kvällen och slutligen, äntligen stapplandes i säng...för att 5 timmar senare väckas bryskt igen för att skjutsa mannen til flyget, nåja vad gör man inte för sin..älskling...gäsp...

Det var en underbar helg, helt klart...men jag känner fortfarande efterdyningar på sömnkontot, det verkar vara hög ränta på det...så egentligen skulle jag behöva en veckas semester för att vila upp mig ordentligt...ja fan...man är inte 22 längre...