Borlänge tur och retur

I helgen var jag i Borlänge och hälsade på O. Med tanke på restid skulle jag lika gärna kunnat varit i New York t o r...men det får vänta en vecka..tjoho...

Hur som helst. Efter buss, tåg och ännu lite mer tåg så var jag äntligen framme, aningen mör, i Berslagens pärla...eller hur det nu var...Borlänge! Man kunde lätt bli lurad när man klev av tåget att "här var en stad det hände grejer i, liv och rörelse", det kan också ha varit så att det var fullt med folk för att alla försökte ta sig därifrån.... jag låter resten vara osagt och alla får dra sina egna slutsatser....

Borlänge är ungefär hälften av Umeås storlek och det vore kanske konstigt om det inte skulle märkas...men folktomt har fått en helt annan innebörd. På fredagskvällen efter en god middag på Broken Dreams...(det perfekta break-up stället..hm...) så skulle vi gå på bio. Må vara att tiden var lite i mellan läge...inte så sent att uteställerna (eller utestället..vad vet jag) dragit i gång ännu, men så pass sent att affärer och annat var stängt...men jag tror vi mötte 4 personer totalt under vår promenad genom centrum...

Fånigt av oss så trodde vi kanske att vi skulle behövt förboka våra biljetter..det var ju ändå premiär på filmen...men...jag ljuger inte om jag säger att det var inte ens halvfullt - i den inte allt för stora salongen (som ändå var den STORA salongen..). Hur som helst filmen var bra o sällskapet så klart ännu bättre. Men jag är skeptiskt....jag tror det ska mycket till (hot, pengar - mycket pengar, en egen atomförflyttningsmaskin eller ett (miljövänlig) jetplan att ta mig därifrån) innan jag bosätter mig i den staden....men, man ska aldrig säga aldrig...

Borlänge är kanske en sån stad som man inte tycker om på en gång, man kanske rent utav hatar den första gångerna, och sen - när man lärt känna den bättre kanske man tycker den är toppen!

Som med spinning ungefär....