Tjej-bästis och grabbgäng

Visst är det märkligt att det för många tjejer aldrig existerar det form av ungängeskrets som killar ofta sluts upp kring. Ofta är man två och två eller möjligen nån gång så kan man vara några fler. Men inte alls på det sättet som killar kan sluta upp kring och umgås 10-15 killar...inga problem.

Min särbo/sambo är hemma över helgen! Ja inte för min skull, utan för årets kanske viktigaste händelse...Barfota-VM under Vännäsdagarna. Ja precis...och visst är jag lite avundsjuk att måsta dela med mig av honom, nu när vi bor i varsin landsände, men mest av allt är jag lite avundsjuk på den sammanhållningen som gör att alla utflyttade Vännäsby-, Spölandsbor kommer hem just för denna begivenhet.

I år verkar tyvärr vädergudarna ha bestämt sig för att de behöver svalka av sig lite och det verkar som det kommer att regna. Men i vanliga fall så är det härligt att se ett 20-tal killar bli som barn på nytt i ett, om än ganska tufft, så kamratligt klimat. Glidtackligar och psykningar är ju bara härligt!

Det är märkligt att de flesta killar umgås i gäng och sällan på tu man hand. Okej nu generaliserar jag men om man jämför med de killar jag känner och har känt genom att man har levt med dem och mina tjejekompisar så ser umgängesformerna helt annorlunda ut. Märkligt... Mina manliga bekantskaper har alltid varit duktiga på att dra ihop till spelkvällar, brännboll, fotboll eller grillning. När det gäller ens tjejkompisar så är det ofta svårt att lyckas få ihop en fika på stan med en enda! Ja inte med alla så klart, och jag måste nog erkänna att de kvinnliga vänskapsband som knöts i Malmö mer liknar grabbgängens spontanitet i sammansättning och utförande än de här uppe i norr. Märkligt...

Hur som helst...nä då jag är inte alls bitter att min kille hellre sitter i regnet på en bastuflotte med 15 grabbar än myser under en filt i en varm lägenhet med mig...nä då jag är inte bitter...bara lite avundjsuk.... ;)