Jag har en beundrare...

I dag fick jag en flaska rött efter mitt cykelpass...av en man...och det var inte min man...
Nä denna herre är i sina bästa år, heter Åke och är en trogen deltagare på mina tisdagspass.

Men det var inte för att han tycker jag är vacker, söt eller snäll...det var för att han tycker att jag är en sån bra instruktör... Jag blev nästan rörd till tårar...

Jag har gjort något, för han vansinnigt tråkigt, att bli ganska kul. Vilken underbar känsla det är!

Den ska jag spara och dricka någon dag när jag känner mig riktigt under isen...