Så går man en ny tid till mötes...

Ja det händer verkligen saker på jobbet. Det kan man sannerligen inte klaga på. Så är det dags för mig att ändra inriktning på jobbet och vem vet..det kanske blir precis det jag behöver!

Lite trist känns det dock att när man äntligen börjat komma in i nått och jobbat för att det ska bli så bra som man vill..då ska man göra något annat... Den ständiga uppstartaren känns det som jag blivit. Men det är väl i och för sig positivt. Det är ju uppstarten som kräver mest, och då är det ju trevligt att man får vara med!

Så nya tider. Nya tag. Nu går jag en ny höst till mötes...

När tåget har gått och man fortfarande står kvar på perrongen..

Nån klok person har sagt att sömnen fungerar ungefär som tåget. Det gäller att man kliver på när det kommer in till perrongen, annars får man vänta till nästa om man vill kunna somna. Mitt sömntåg påminner nog väldigt mycket om SJ har jag kommit fram till. Väldigt sällan i tid, förseningar och strul, och avgångarna från Umeå är obefintliga.

Detta får som följd att jag sällan kan gå och lägga mig när jag är så där perfekt trött att jag somnar nästan på en gång. Nä oftast får jag spendera långa stunder i sängen, vändandes och vridandes, läsandes och funderandes. Brukar verkligen försöka hoppa på tåget när det kommer (vid första tecken på sömntendens - gäspningar o dylikt) men det är så snabba stopp att jag ska vara glad om väskan hinner på och när jag väl lagt huvudet på kudden då inser jag - fan jag hann inte den här gången heller.... Och då är det bara att vänta på nästa...

Så snabba på med Botnia banan - då kanske jag kan sova igen..

Att försöka stanna tiden...

Så är semestern slut om 1,2,3,4 dagar...fyra ynka dagar!!! Om man på nått sätt kunde fylla på tidens timglas med några dagars extra sand, det vore härligt... Fast jag ska inte klaga. jag har haft en toppen semester. Lata dagar i solen (fast de har varit knappt märkbara..) trevliga stunder med vänner (de har varit desto fler!) och nu på slutet lata dagar i soffan...mest för att hela oceaner är på väg ner från himmelen...

Men ändå är jag verkligen inte särskilt peppad på att börja jobba igen. Det är ju grymt skönt att vara ledig. Kommer knappt ihåg hur det var att jobba...om jag inte verkligen försöker och det har jag sannerligen inte tänkt ge mig in på de sista dagarna på semestern.

Lite spännande ska det ändå bli att komma tillbaka. Det händer mycket på jobbet nu. Mycket ska omorganiseras och tänkas om, göras om, utvecklas och startas upp. Kanske, kanske finns det en liiiiten, lite chans att man kan få lite mera stimulans på jobbet nu. Fast, jag har blivit besviken förr så jag förväntar mig inget utan vi får helt enkelt se vad framtiden har att utvisa!

Jag har ju bevisligen ändå sjukt svårt att släppa jobbet när jag; 1, varit inne på jobbet 5 ggr på semestern (2 bara för att kolla lite saker..) 2, kollat jobbmailen alla dagar utom 8 (det blir ju så mycket spam annars och man vet ju aldrig, det kan ju dyka upp nått kul - eller akut) 3, svarat och fixat med 4 av dessa kollade mail. Man skulle åkt ut på en öde ö och satt sig hela semestern. Fan man är alldeles för mobil och alldeles för jobbnojjig. Vadå, som om inte de skulle klara sig 4 veckor utan att man var anträffbar?! Löjligt... nä, nästa sommar då blir det mobil och internetförbud tror jag!